Hej, det var längesedan matte la in nya bilder. Tiden går så fort nu. Brödrarna har flyttat och nu är det bara jag, Wofflan, kvar och jag ska stanna kvar och bo här hos mamma. Nu är vi 12 veckor. I lördags kom Milo och hälsade på och ojjj!!....vad han vuxit. Milo och jag busade och hade roligt men mamma var lite kluven, hon tyckte det var kul att han kom men var hela tiden på sin vakt för att han inte skulle komma och tro att han kunde ta för sig alltför mycket. Milo vägde 2,5 kg och lilla jag 1,8 så det skiljer en hel del mellan oss.

Nu när syskonen flyttat får jag leka både själv och ensam (som jag tror Ior brukar säga). Men mamma är faktiskt ganska busig hon med så vi brukar leka ganska mycket, blir en del "pudelfnatt" i trädgården.

Nya vanor och rutiner har skapats. Hos husse på soffan är det tryggt och bra att ligga.

Muffins har flyttat! Han ska heta Milo och ska bo hos en jättetrevlig tjej. Även om vi så klart saknar honom så var vi inte alls ledsna när han åkte för vi vet att han kommer att få det jättebra och roligt med en massa nya äventyr. Det var mycket puss och kel innan han åkte.

Efter att Milo lämnat oss med sin nya matte gick jag på långpromenad vid Vaxsjön med husse och matte.

Katten och jag poserar i trappan. Här är bra att sitta när man vill ha koll på småttingarna och slippa bli attackerad från alla håll och kanter.

Nu är valparna 8 veckor och idag har de varit hos veterinären och blivit vaccinerade, chippade och besiktigade och alla var helt utan anmärkning. Veterinären tyckte de var så fina så och väldigt pigga.

Dörrmattan i uterummet är skön att ligga på...också kan man sprätta upp singeln mellan tröskeln och plattorna. Vi är inte alls busiga...vi är baaara så SÖTA!!!

En leksakskorg full av leksakspudlar (toypudlar;-)) Och alla tre får plats!

Hallå! är det någon som kan släppa ut mig?

koppelträning på gröningen gick bra, halsbandet var lite irriterande men allt annat så spännande att det glömdes ganska snabbt. Behöver nog öva lite innan jag kan gå fint som mamma

bus, lek, sött, gulligt och sömnigt

Det är inte lätt att vara katt och leva ihop med en hel skock pudlar som är precis överallt, under, över och bakefter var man än går...Men kisen är snäll och tålmodig. I trappan är han i alla fall fredad mot de minsta terrorpudlarna ;-) Och han kan ju gå ut när han vill eller till sitt eget lilla näste i tvättstugan .

Nu är valparna sju veckor och har verkligen blivit stora. Det är fullt ös när de är vakna. De är ganska duktiga på att äta riktig mat själv. Tänderna är sylvassa och snart behöver torrfodret inte finfördelas mer. De har fått prova att tugga ben. Jag diar fortfarande de små ett par gånger om dagen. Idag har jag varit med husse och matte på joggingtur och det var sååå skönt att komma igång, fast lite kallt med regnet som öste ner. Imorgon kommer mormor och taxen Max på besök.

Långpromenad till Ringsjön i söndags med husse och matte.